Härligt med Fredag. Jag känner mig så sjukt trött... Om jag hade kunnat hade jag dragit täcket över huvudet och sovit bort hela helgen känner jag.

Jag och barnen har haft en minst sagt intensiv vecka. Varenda dag har varit fullspäckad. Vi har haft det riktigt mysigt, och nu väntar en "barnfri" vecka för min del. Dels så ska jag opereras, men också åka på en skön resa med Mikaela till Haparanda och gå lös på IKEA. Det är mycket som ska köpas!

På lägenhets fronten är det oförändrat.

Igår klickade jag hem en massa nytt o fräscht på nätet.

Några nya plagg, smink och en liten söt detalj som jag inte kommer att kunna leva utan framöver, om jag känner mig själv rätt...

Idag bokade jag tid hos Katrin. Dags att byta ut löshåret nu efter fem månader.

Konstigt att man känner sig som en drake, när man ju faktiskt ser ut som en! ;)

Idag fick jag ett överraskande mail av en mycket kär vän.

Allt som kändes tungt, blev plötsligt jävligt mycket enklare.

Jag håller tummar och tår...... *kram*

Nu ska jag gå ut i köket och se vad som blir till middag.

Tror vi slänger ihop lite Fajitas. MUMS!

Hör av er om någon därute råkar veta av en stor tvåa, eller en trea!

Oj vad tiden går! Redan 1 Februari.

Känns rätt skönt att tiden går fort. Har massa roligt att se fram emot den närmasta tiden. Jag ska börja jobba igen. Redan den 1 April är det tänkt att jag ska slänga mig upp i sadeln igen. Robert ska ta ut två månaders föräldrapenning och vara hemma med Liam, och sedan hoppas vi att vi får en dagisplats efter semestrar och sådär. Vi får helt enkelt pussla så gott det går.

Idag har det varit full rulle, precis som vanligt!

Elias och Ebba har varit på dagis. Jag och Liam har varit ute och gjort lite ärenden. Köpt vin och choklad som vi fint slagit in i cellofan. Därefter har vi hämtat Elias, och varit ute i Tjautjas fram och tillbaka, hos Linda. Hämtade sedan Ebba klockan två, och droppade av henne hemma.

Nu i eftermiddag har jag varit och träffat Mikaela. Uppdaterat det senaste, över en fika på alla tiders. Superskönt att komma ut en stund ensam och bara vara!

Igår skulle vi ha varit i Haparanda och gått lös på IKEA, men det sket sig, så vi siktar nu mot att åka nästa Tisdag.

Har varit en rätt jobbig dag. Det börjar vara frustrerande för oss att vara under samma tak. Vet inte hur jag ska lyckas få en bostad åt mig och barnen, det finns ju ingenting att tillgå. Ska det verkligen måsta bli så att vi flyttar in hos pappa?

Det känns helt vansinnigt, men det finns snart ingen annan lösning.

Försöker att tänka positivt. Ibland känns det bara helt hopplöst. Suck.

Nu ska jag sätta mig på golvet med mina fina diamanter och leka innan det är läggdags. Tack för titten!

Upptäckte att jag hade en liten mapp från Januari 2009 i datorn.

Hade skrivit datum på bilderna, vilket nu i efterhand kändes lite roligt.

Särskilt idag då jag upptäckte att det är precis 2 år sedan denna bild är tagen.

Minns att vi var påväg på en liten tripp till Haparanda, och IKEA. Precis som det var

tänkt att vi skulle gjort även idag, men då dök det upp oväntade "hinder" som

ledde till att vi fick ställa in, eller snarare skjuta upp resan.

Här är hon iaf, min söta sessa!

Pigan är på dagis, jag och gossen har varit runt stan och gjort ärenden.

Vi har ett ärende kvar att göra innan vi är färdiga. Vi ska åka ner och lämna lite papper hos en handläggare på Kulleskolan.

Planerar en liten snabb Luleå tripp i helgen. Köpa en ny teve. Jag hade tänkt att köpa en på eriksson här i stan, men när man hittar samma teve  tre tusen kronor billigare där, då är det ju bara dumt att inte åka. Ska samtidigt åka förbi Cervera och köpa lampfötterna som jag spanade in, när jag och gossen var där i Lördags.

Det blev en riktigt lyckad resa. Elias fick leka av sig på leos lekland, och sedan fick han köpa några försenade födelsedags presenter.

Vi har bott hos pappa hela förra veckan, Elias och jag. Och denna vecka är jag tillbaka i huset, med små barnen. Det är rent omöjligt att hitta en ledig lägenhet, om man inte vill bo på Bergmansgatan.

Ser också fram emot Måndag, då blåser vi till Haparanda IKEA jag och Mikaela.

Det blir nog hur bra som helst. Vi lär nog inte ha några problem med att fylla Citran till höjden och bredden med grejjer.

Har eg inte så mycket att berätta känner jag. Allt är sig likt.

Beslutet är oförändrat, och trots att det just nu bara känns som att motgångarna med lägenheter, föräldradagar som börjar att ta slut, dagis platser som inte verkar finnas osv osv bara avlöser varandra, så känns det BRA!!! Jag ser ljuset i tunneln, även om det fortfarande är väldigt långt borta....

Over and out!

Ja, jag hade bara lite att göra, så jag satte mig vid datorn. Borde egentligen sova såhär dags, men av någon anledning så kan jag inte det. Mycket omtumlande dag idag, då vi gått ut med "bomben" nu vet dom flesta att vi är påväg ifrån varandra.

Robert tycker att jag är en smula känslokall och håller mig undan från honom.

Så är det naturligtvis inte, det är bara det att jag har så svårt att ta på det just nu.

Jag har ju bestämt mig, eller vi har bestämt oss för att gå ifrån varandra, för mig är det nästan omöjligt att då bara låta allting vara precis som vanligt.

Jag och barnen har varit på ranten i princip hela dagen. Hjälpt våra nära och kära, agerat taxi, osv. Har hunnit med att tvätta upp och packa de grejer som vi kommer att ta med oss till pappa i morgon. Mest bara kläder, spel, leksaker och några andra tillbehörigheter. Jag känner i hjärtat att det kommer att bli tungt. Tufft att för första gången separeras från Ebba och Liam ett par dagar. Jag har sagt åt R att jag kommer att hjälpa till, hoppa in och ställa upp om han behöver göra något, eller bara känner att han behöver andas lite. För mig är det självklart! Och jag träffar gärna mina diamanter varenda dag, och hade helst haft dom hos mig hela tiden.

Tyvärr går det inte nu då vi ska bo hos pappa. Det blir bara jag och Elias.

Har hämtat guldgossen idag. Jösses vad jag insåg hur mycket jag saknat honom.

Denna vecka ska vi ta till vara på varenda dag. Jag mår plötsligt mycket bättre, och känner att jag inte längre behöver tycka synd om mig själv. Jag har i ärlighetens namn varit socialt handikappad i månader pga mitt bagage. Jag vet att det inte går att göra som jag alltid gjort, bara lagt locket på och fortsatt framåt.... det kommer att bli en jobbig väg tillbaka, men jag kommer att klara av det. Jag har ju mina älskingar. Elias, Ebba och Liam. Dom är min drivkraft!   

Som sagt omtumlande dag. Mina nära och kära är inte ett dugg chockade över beskedet, medan många som inte har haft den insynen är väldigt chockerade. Dom undrar förstås hur något som verkat så bra, kan visa sig vara så trasigt. Jag förstår dem. Jag är nog ganska bra på att hålla fasaden uppe. Jag visar inte gärna åt hela världen när jag mår dåligt, det håller jag väldigt privat. Det viktiga nu är att jag har alla de människor som jag älskar runt omkring mig. Med alla mail, alla sms och alla samtal jag fått idag har jag insett att jag är lyckligt lottad. Det är bättre än jag trodde. Det är nu det visar sig, vilka som är mina riktiga vänner, och vilka som inte vill eller vågar av olika skäl.

Nu tänker jag försöka gå och lägga mig. Har en ny dag i morgon att se fram emot. En dag full av liv, tillsammans med mina tre fantastiska barn. Och det ska bli så mysigt att få åka hem till pappa, och bli ompysslade. Pappa har alltid varit den som stått mig närmast, och vi kan prata om precis allt.

Godnatt.

Det har varit riktigt lugna och fina dagar... Vi har haft en skön känsla härhemma. Det har varit lugnt, och vi har kunnat prata så som vi alltid kunde prata förrut.

Jag är helt övertygad om att vi gjort det enda rätta...

Jag är fullt medveten om att det kommer att gå upp och ner, men så länge det känns såhär så är ingen gladare än jag.

Ikväll kommer Elias hem. Ska åka och hämta honom efter sju.

Han och jag ska flytta ner till min pappa i morgon, och bo där under veckan.

Det känns rätt lustigt att flytta hem till flickrummet på Svangränd, men det är det enda alternativet, då det inte finns en ledig lägenhet. Ska hur som helst bli helt underbart att ha honom hos mig. Ebba och Liam ska vara med Robert som har ledigvecka.

Nästa vecka, dvs inte nu när jag ska bo hos pappa, men veckan därpå måste jag hitta någonstans att förvara mina grejer. Jag vill helst få ut allt som är mitt så snart som möjligt. Det blir inte lättare för att man drar ut på det. Tvärtom!

Har en otroligt skön känsla i kroppen.... Känns som att jag burit omkring på något tungt, alldeles för länge.

Idag fyller min underbara kille 6 år!   

Det känns tråkigt att han inte är här idag, men jag ser fram emot nästa vecka.

Då ska vi fira honom ordentligt. Åka på Leos lekland, och sedan ska han få gå lös på barnens hus, och toys R us. Det lär uppskattas! :)

Reaktionerna har varit många, och olika.

Dumt nog var det någon som ställde frågan; Känns det inte jobbigt?

Klart att det gör. Det är aldrig lätt att ta ett sådant beslut.... Men vi har gjort det tillsammans. Det är alltså inte en av oss som valt att vi ska dra oss ur det här. Ja okej, jag var den som först förde det på tal... då jag känner att jag inte orkar gå omkring och ha en stor klump i magen varenda dag. Vi har haft fem jättefina år, vi har fått två perfekta och underbara barn. Jag kan inte alls säga annat än att vi älskat varandra gränslöst. Det har varit uppgångar, och nedgångar. Senaste året har det tyvärr inte funkat alls. Vi har båda två mått fruktansvärt dåligt....vi har varit på varsitt håll, vi har bråkat, vi har låtit det gå ut över det finaste vi har, VÅRA BARN!

Inte medvetet, men om jag sa annat så skulle jag ljuga.

Vi har varit i skilsmässa sedan september, och vi gav det en sista chans för att vi ville se om det gick att göra något åt det innan vi gav upp.

Jag vet att många tycker att man borde fortsätta försöka, och inte ta den lätta vägen och gå vidare.. I det här fallet har vi gjort allt vi kunnat, vi har inte gett upp och vi har slagits mot våra spöken, och demoner. Den som påstår att vi inte försökt, vet inte vad de talar om.

Jag vet att jag inte behöver förklara.... Jag vet att vi gör det enda rätta.

Men, självklart är det jobbigt!