Alla inlägg under april 2010

Av Sussie - 24 april 2010 22:18


Idag har det verkligen varit en mysig dag.

Lillgossen har varit väldigt mycket vaken... Och han är så pigg, och nyfiken.

Det dröjer inte länge så är han med på allt som sker omkring honom. Han lyssnar efter Ebba, och reagerar på alla ljud. Förrutom när han sover, för då är han verkligen okänslig. Han är trygg, och väldigt nöjd den här killen. Hoppas att det håller i sig, och att han slipper magont och sådana tråkigheter, som både Elias och Ebba tyvärr råkat ut för....Vi håller tummarna för att slippa!!


Vi var på bb och gjorde andra läkar undersökningen idag.

Som jag gissade, han hade ökat i vikt.. 105 gram hade han gått upp sedan vi åkte hem, och nu väger han 3405g. Inte riktigt uppe i födelsevikten ännu.

Pku provet tyckte han förstås inte om...Men lugnade sig väldigt fort.


Efter läkarbesöket åkte vi till barnens faster, och deras kusiner.

Fikade, och sedan drog vi vidare hemåt, då det var dags för pigan att gå å vila.


Sedan kom mamma, och Tommy förbi.

När dom åkt hem, stack jag och hämtade ett paket med lite fina barnkläder.

Åt middag, och sedan har vi varit på premiär turen med barnvagnen. Var riktigt skönt. Nu lär det bli många promenader framöver. Har ingenting att skylla på.

Våren är här, å jag har en massa kilon att göra av med!!!


Nu ska vi lägga våran trötta lillkille, som nyss har badat.

Ska själv hoppa i säng, och ladda batterierna...

I morgon ska vi hälsa på svärmor på förmiddan, och sedan kommer

våran älskade Elias hem. Äntligen!


Godnatt med er!!! //En lycklig 3 barnsmamma.

Av Sussie - 24 april 2010 08:36


  


Om en liten stund ska vi på BB, och ta pku prov och väga den lilla krabaten.

Spännande att se om han gått upp i vikt. Det vet jag att han har! :)



Av Sussie - 23 april 2010 07:30


Förrutom att jag har så jävla ont i tissarna att jag är påväg att bli tokig, så är lyckan total härhemma. Liam har sovit nästan hela natten. Han är en trött liten rackare. Vi hade honom vaken en bra stund igår kväll, och badade honom för första gången. Han riktigt låg och bara njöt av att vara tillbaka i vatten. :)

Han är verkligen helt underbar lillkillen. Har helt övergått nu från att amma, till att ge flaskan. Därav bröst smärtorna... Har fått vara i duschen två gånger i natt och tömma ur det värsta. Är rädd att få stock! Aldrig varit med om det tidigare. Fattar inte varför jag skulle vara så dum å låta honom suga direkt efter förlossningen? Det stimulerade ju produktionen... Jaja, det kändes ändå som att jag ville prova.. Gjorde det, men kände redan efter ett dygn att jag hade fått sår, och ont. Därför mitt avhopp såhär drastiskt. Jag tänker använda den här första tiden, till det den är till för: att må bra, och ge det bästa åt min bebis, och åt dom två andra som också finns.     Elias, och lilla Ebba.   

Tänker inte ha ont, känna ångest och må dåligt pga amningen! Aldrig mer!


Jag och Ebba har vaknat nu för en liten kort stund sedan...

Pigan sitter här hos mig i famnen. Hon är så glad över lillebror. Sitter och

tittar, och vill gärna klappa och vara med hela tiden. I morgon får vi för första gången vara ensam, bara vi tre när pappa Robert ska jobba helgen.

Det blir spännande att se hur man lägger upp det tids mässigt med två så små:)

Blir nog inga problem....


Ska gå och göra frukost.... Och sen ska vi bara mysa resten av dagen.


Här en liten bild på Liam, som är tagen för ungefär en timme sedan nere i sovrummet, sovandes på pappas mage.


  



Jag vet inte om ni minns, å ser likheterna...Men Ebba såg ganska

precis likadan ut för ungefär 1 år och 8 månader sedan!   

Av Sussie - 22 april 2010 13:15


Nu medan det lilla livet sover så passar jag på att skriva en liten snabb

berättelse om Liams födsel igår 21 April.


Det började på Tisdag morgon då jag hade lätta förvärkar härhemma.

Tänkte inte dessmer på dom, men tog ändå upp det då jag var på besök

hos barnmorskan på eftermiddagen. Skulle lämna en kissprov, och upptäckte

då att delar av slemmproppen lossnat. Fick då en tid på förlossningen för att köra

en kurva, och göra ett ultraljud eftersom jag haft förvärkar hela morgonen, förmiddagen, och som fortfarande höll på under eftermiddan.

Sagt å gjort...Åkte till förlossningen kl 17, och där träffade vi BM Kristin.

Körde kurvan, som naturligtvis visade på värkar som dock var väldigt snälla.

Ungefär med tio minuters mellanrum kom de då. Hon kände på mig, och konstaterade att jag var öppen drygt 1 cm. Fick tid för Ultraljud dagen därpå

redan klockan 7.30, då doktorn hade gått hem för dagen. Hon skrattade

och skojade om att jag skulle knipa åtminstone tills dess...


Kom hem efter sex nångång, och började då känna att det kom tätare och

gjorde lite ondare.. Men avtog sedan framåt kvällen. Lugnet före stormen!


Klockan 01.45 vaknade jag av att jag nu hade riktigt onda värkar, som kom

med allt mellan 2 och 4 minuters mellanrum, för att ibland helt utebli.

Väldigt oregelbundet med andra ord. Kände iaf att jag ville åka in och titta om

det var något på gång, så vid två ringde jag förlossningen, och Robert åkte

och hämtade storebror Simon, som kom hit för att passa Ebba som låg och sov.


03.00 inskrivning på förlossningen. Fick ligga ungefär en timme i CTGn.

Visade på oregelbundna, men betydligt starkare värkar än tidigare på eftermiddan

då jag varit där. Ville tillslut inte ligga kvar i CTGn, och bad att få stiga upp.

Fick då komma in i ett förlossningsrum, och bada.

04.00 var jag öppen ungefär 5 cm.


04.30 åkte Robert hem för att hämta min blodgruppering som vi naturligtvis hade glömt. Låg då i badet, och hade fruktansvärt ont av värkarna..

Var otroligt skönt med varmt vatten på ryggen när värkarna kom.


05.00 ringde jag på BM och bad henne att ringa och få narkos läkare på plats,

men jag blev ohörd, och fick till svar att det var bättre att jag koncentrerade mig på att andas, och att mina värkar fortfarande var så pass oregelbundna och därför behövde man inte ringa på någon narkosläkare ännu. Pfft..

Blev väldigt besviken, då jag kände att jag verkligen ville ha något mot smärtan.

Det hade ju norea sköterskan, och jag kommit överens om då jag skrev min alldeles egen förlossnings plan.


06.00 fortfarande ingenting. Det var flera förlossningar på gång i salarna

och jag låg fortfarande i badet, och ingen hade varit in till mig på en timme nu.

Ringde på klockan och in kom en BM jag inte träffat innan. Även där fick jag till svar att jag inte borde ta EDAn, den skulle ju ev slå ut mina fina värkar osv.

Nu började paniken växa inom mig....Efter att ha fött två barn, så känner jag igen min egen kropp, och trots att jag hade oregelbundna värkar även då, så kände jag att det hade hänt massor... Kände ett enormt tryck neråt i varje värk.


06.45 ringer jag på klockan igen, då jag kände att jag ville trycka på när värkarna kom. Hade nu kommit mig ur badet, och stod lutad mot sängen i rummet.

In kom nu två barnmorskor som snart skulle bytas ut mot morgon personalen.

Dom kände på mig, och upptäcker att jag är öppen 9 cm.

Nu kom tårarna....dom jävlarna hade blåst mig på min dröm förlossning, den med smärtlindring som jag nu hade gått och sett fram emot att få prova på!

Nu visste jag att det fanns inga utvägar...Nu skulle jag fixa det här utan något alls, precis som dom två tidigare gångerna.


DÅ kommer min räddning. Underbara BM Kristin stiger in i förlossnings rummet, med ett stort leende på läpparna. Hon påminner mig om att jag skulle ju faktiskt knipa tills efter ultraljudet. Kände mig genast lugnare när hon kom in.

Men när värkarna kom allt tätare, med ibland bara sekunders mellanrum så åter infann sig paniken i mig.


07.00 Fick prova lustgas, som jag tidigare varit så emot. Den gjorde underverk med smärtan. Jag nästan glömde bort att värkarna kom, och den blev min bästa vän dom närmaste minuterna.


07.10 frågar Kristin mig, om jag håller emot krystvärkarna då jag inte vill trycka på. Nu börjar jag närma mig känner jag.... och värkarna har nu liksom avtagit en stund....var långa stunder av lugn, och återhämtning.


Vattnet hade inte gått, och huvudet var fortfarande högt uppe, så nu ville dom att jag skulle ändra ställning, och ställa mig med gåstolen. Sagt och gjort...

Nu kom första krystvärken, och med den kom också vattnet, och jag kände hur huvudet kom längre ner...


La mig ner i sängen igen, och nästa krystvärk kommer som en våg....

Krafter man glömt att man har, blev återupptäckta... En krystvärk efter detta

och huvudet kom ut, i nästa värk visste jag att jag skulle få träffa min

underbara son, och jag hann inte vänta ut den, utan när det gjorde så förbannat jävla ont som det faktiskt gör, när barnets huvud är utanför så tröck jag med försiktighet ut det lilla barnet, och VIPS precis som dom två andra tidigare gångerna, så var smärtan över!!!!!


Jag trodde inte mina ögon när jag fick se att där var han.....pojken som vi väntat på i 9 månader. Våran älskade Liam! Massor med hår. En kopia av lillasyster när hon föddes. Nu kom tårarna, glädje tårarna som fortfarande bränner bakom ögonlocken så fort jag bara ser på den underbara lilla människan som vi fått! :)


7.24 föddes våran solstråle!!!


Ännu en gång var det värt all smärtan....Men jag känner en stor besvikelse,

då jag blivit snuvad på min förlossnings plan. Gör ingen stor affär av det hela, men hoppas att jag får gå på eftersamtal med BM Karin, som var den jag gjorde min plan med, och prata och berätta hur jag känner såhär nu efteråt.


Nu har jag verkligen inte tid att sitta här längre..

Jag ska gå å vila ögonen på det finaste som finns...Min lilla nyfödda, Liam!   


Hej så länge, hoppas någon orkade läsa sig igenom hela berättelsen :)

Av Sussie - 18 april 2010 14:34


...åtminstone till det utsatta datumet för Liam att komma! :)

Sedan hur långt över tiden jag skall behöva gå denna gång, det återstår att se!

Konstaterat är iaf att barnen verkar trivas rätt bra i min mage. Ingen har kommit i förtid, och det skulle förvåna mig om han gjorde det!


Här en liten bild på den "lilla" magen.

Har lagt på mig hela 17 kilo denna graviditet.

Snart är väntan över, och förhoppningsvis går vi då mot smalare tider igen ;)


  

Av Sussie - 15 april 2010 14:23


Ja, som rubriken lyder så har jag ju faktiskt fått lite fart på fingrarna.

Idag var det min sista arbetsdag,som jag dock spenderade hemma.

Kände verkligen att jag behövde stanna hemma.. var uppe redan tidigt och

hade kunnat gå på jobbet, om jag hade orkat. Men kroppen sa nej...

Har inget dåligt samvete för det. Någon annan fick hoppa in och jobba ist.


Hade tänkt åka och lämna igen nycklar, och sådant...men sköt upp även på det.

Jag hinner känner jag. Nu försöker jag att bara ägna varenda minut åt barnen.


Idag har vi varit ute en sväng. Varit och köpt glass, och tittat på en ny cykel åt gossen. Köpte ingen, men hittade en som skulle passa.


Robert slutar om en timme. Om allt går som planerat så ska vi åka och

hälsa på lilla familjen uppe i Malmberget. Mysigt! :)


Pigan hon ligger och vilar, när hon vaknar ska vi kasta ihop lite mat.

Blir pyttipanna idag. Enkelt, och gott förstås!


Hejsvejs för den här gången...



Av Sussie - 14 april 2010 09:31


9 dagar kvar idag! Känns nästan overkligt fortfarande! :)

Snart har vi en till liten människa här i huset. En liten, godluktande kille.

Fick igår sms av Johanna på profoto, som var intresserad av att fotografera

lilleman redan när han bara är ett par dagar gammal. Låter som en jätterolig idé. Tycker det är kul att Johanna är så framåt, och att hon hade oss i tankarna. Självklart ska vi låta fotografera Liam när han kommer! :)


Barnen ser lite barnteve och jag ska alldeles strax fixa lite frukost åt oss.

Har hunnit vara nere i duschen, och därefter har jag klippt luggen på Ebba lite.

Om någon timme ska vi sticka ner på stan, och handla lite. Samtidigt ska vi gå förbi på vetehatten, och slänga i oss gott fika.


Får se vad vi hittar på att göra under resten av dagen...

Robert jobbar till halv fyra.


Fick just sms av Linda. Det verkar som jag får fint besök ikväll iaf :)


Nu ska jag kila o göra frukost. Tjingeling!!

Av Sussie - 13 april 2010 09:53


Skönt med ännu en hemmadag. Imorgon,och på Torsdag ska jag göra mina sista dagar på jobbet innan den riktiga, lång ledigheten. Känns lite blandat...lite upp och ner. Skönt förstås att få vara hemma, och ledig. Men samtidigt kommer jag att toksakna alla människorna. Dom boende, men framförallt personalen.


Igårkväll har jag dragit fram alla grejerna. Barnvagn, bilstol osv.

Nu känns det som att allting är klart, och Liam är varmt välkommen när som helst! Har faktiskt t om packat en liten "väska" med babykläder. Har lyckats få ihop några plagg i stl 56. Brukar ju inte vilja köpa så små kläder, när jag vet att man får så mycket när barnet är fött, och sedan för att dom inte är användbara i mer än ungefär en vecka... Har ju lärt mig av att ha fått två barn... dom växer.. Är nästan så att man kan se hur dom växer i famnen, några mm för varje minut ;)


Idag ska vi göra blodpalt. Men innan dess väntar vi finbesök på eftermiddan.

Sandra o barnen skulle titta förbi efter dagis. Skoj! :)

Ska sticka iväg o handla någon god kaka, och samtidigt ta med mig lite blod hem, för det upptäckte jag att vi inte hade hemma. Guuu så gott med blodpalt! :)


Ikväll har jag även projekt. Nu ska jag rensa ur sovrummet, slå dörr lister, och måla fönsterkarmar. När jag får lön ska jag åka och inhandla fina krukor och plast blommor från Cult design. Lägger upp bild på rummet, när det är färdigt.

Vet att många efterlyser bilder... har varit dålig på att uppdatera sista tiden!


Nu ska jag ta och börja klä på barnen och sticka iväg på affären..


Må så gott!!

Ovido - Quiz & Flashcards